.

Nu är det en sån där dag igen. Just typiskt när jag ska åka om ganska exakt cirka ett och ett halvt dygn.

Jag hatar de här ångestkvällarna, men jag vet vad de beror på.

Snart är det dags att lägga korten på bordet och tala om exakt vad jag tänker, för annars kommer det aldrig gå.

 

Jag behöver Raubtier nu. Mycket Raubtier.

Jag ska proppa mobilen full av arg, så arg musik. Jag ska promenera i skogen.

Jag ska gråta, jag ska skrika, och ingen kommer se mig.

Jag ska sitta bland ormbunkarna vid kanten av den nästan osynliga skogsvägen.

Kanske kommer jag se saker och ting klarare då, jag vet inte. Just nu vet jag bara att jag är irriterad och ledsen.

Jag tänker inte ta någon medicin dock. Jag försöker lära mig tackla problemen som vanliga människor gör.

Det måste jag.

 

Nu är mobilen proppfull, med de flesta låtar de gjort. Undrar just vad man mer ska stoppa i?

 

 

Jag är riktigt trött på dig just nu, och jag hoppas du förstår varför.