Skakar, lider, skälver, myser.

Jag älskar hemligheter, något som bara är för en viss sluten krets. Jag tycker om att känna mig utvald, även fast det inte innebär något speciellt egentligen. Det är farligt, nytt och skrämmande och nästan ångestladdat.

Men jag är rädd, för världen, för människor och för mig själv. Halva min värld har rasat den senaste veckan.
Jag hoppas allt löser sig, annars går jag under.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0